“
Du, min snälla fästmö, som skrifva mig så hjertliga ord, som tränga sig igenom hela min varelse, och komma mig att skämmas och finna mig ovärdig all denna tillgifvenhet mot en sådan som jag, men på samma gång erfar jag ock i djupet af min själ den stora glädje att veta mig ega ditt hjerta, liksom du eger mitt.
”
”