Och Quotes

On vis och," he told himself. Dawn to dusk. A phrase that meant two things in his native tongue. A fresh start. A good end.

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.

Jamie," I said, "how, exactly, do you decide whether you're drunk?" Aroused by my voice, he swayed alarmingly to one side, but caught himself on the edge of the mantelpiece. His eyes drifted around the room, then fixed on my face. For an instant, they blazed clear and pellucid with intelligence. "och, easy, Sassenach, If ye can stand up, you're not drunk." He let go of the mantelpiece, took a step toward me, and crumpled slowly onto the hearth, eyes blank, and a wide, sweet smile on his dreaming face.

Hur kan jag säga om din röst är vacker. Jag vet ju bara, att den genomtränger mig och kommer mig att darra som ett löv och trasar sönder mig och spränger mig.

Den mätta dagen, den är aldrig störst Den bästa dagen, är en dag av törst Nog finns det mål och mening i vår färd Men det är vägen, som är mödan värd

Anthony: Now lower your dress a little- Roslynn: Anthony! Anthony: This is no time for offended modesty... You're the distraction. Roslynn: Och, well, in that case. Anthony: That's quite low enough, my dear... Roslynn: I was only trying to help, Anthony: Commendable, but we want the chap to ogle you, not bust his breeches.

Perhaps we are the same person. Perhaps we have no limits; perhaps we flow into each other, stream through each other, boundlessly and magnificently. You bear terrible thoughts; it is almost painful to be near you. At the same time it is enticing. Do you know why?

Tala om för mig vad du läser, och jag ska tala om för dig hur du tänker.

Han var en man av svart och vitt. Och hon var färg. All hans färg

Lies Have expiry dates but the truth never expires

Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.

Om man är arg så är man arg, konstaterade lilla My och skalade sin potatis med tänderna. Man ska vara arg ibland, vartenda knytt har rätt att vara ilsket.

Holy cow,” Chloe said faintly. “No kidding,” Gwen breathed. The sexy Fae prince flashed them a smile that was pure devilish charm, sexy and playful and mischievous, briefly catching the tip of his tongue between white teeth, before his lip curved, dark eyes sparkling gold. Gabby groaned. She choked on it hastily, camouflaging it with a dry little cough. Her own private stash of eye candy had just been made available for public consumption and she didn’t like it one bit. Apparently she wasn’t the only one. “Are you thinking what I’m thinking, Dageus?” Drustan said irritably. “Och, aye,” Dageus said darkly. “You liked him better invisible too?” “Och, aye.” “Should I curse him again?” “Och, aye.” Adam threw back his head and laughed, eyes sparkling with gold fire. “Bloody hell, it’s good to be back,” he purred.

Och, Sarah, how shall I call augh’ beautiful again unless it be the sight of you?

Och, stop being so sensitive, Prentice; it isn't much fun getting old. One of the few pleasures that do come your way is to speak your mind... Certainly annoying your relatives is enjoyable too, but I expected better of you.

...en av de mänskliga rättigheterna måste vara den att för en tid få dra sig undan allt som händer och sitta så här vid sidan av skeendet, få vända världen ryggen ett ögonblick medan solen lyser och hjärtat fortsätter att dunka.

Försök till räddning genom tankeflykt och överglidningar från dröm till dröm blev ofta vår metod. Med ena benet dränkt i känslosvall det andra med sitt stöd i känslodöd vi ofta stod. Jag frågade mig själv men glömde svara. Jag drömde mig ett liv men glömde vara. Jag reste alltet rumt men glömde fara - ty jag satt fånge här i Aniara.

Hur svårt att tro på livet efter detta. Hur rätt att önska livet efter detta. Det är att visa glädje vid att leva och lust att till dess skönhet återvända.

It is wrong to expect a reward for your struggles. The reward is the act of struggle itself, not what you win. Even though you can't expect to defeat the absurdity of the world, you must make that attempt. That's morality, that's religion. That's art. That's life.

In such ugly times, the only true protest is beauty.

One of the greatest challenge facing young people today, is the large scale availability of half truth’s and manipulated facts

Jag är så rädd att få ett hjärta av sten, för jag tror att det skaver i bröstet och gör ont.

Vitön lyser. Mitt ute i ishavet, trots att ingen ser det. Nu, när jag sitter i Stockholm och skriver det här, så lyser det om Vitön. Det är ingen som ser det. Men den lyser.

Nie wierzę! Nie wierzę! Och, Ron, to cudownie! 'Prefekt! Jak każdy w tej rodzinie!' A ja i Fred to co, jesteśmy tylko sąsiadami?' zdenerwował się George, kiedy matka odepchnęła go na bok i rzuciła się na swego najmłodszego syna, obejmując go gwałtownie.

I'm sorry Elena. I know that you want to help, but put yourself in her shoes, everything that happened tonight was to save you and that's OK because she loves you so much. But somehow she's always the one who gets hurt.

Man väljer inte sitt öde. Och man väljer lika liten sin hustru eller sin älskarinna, eller sina barn. Man får dem, och man har dem, och det händer att man mister dem. Men man väljer inte!

Allting blir svårt när man vill äga saker, bära dem med sig och ha dem. Jag bara tittar på dem och när jag går min väg har jag dem inne i huvudet och kan ha roligare saker för mig än att bära kappsäckar.

Och, woman,” he said softly, “you show me Heaven and ask me to revisit Hell? Not now, sweet Jessica. Now is for us. No grim thoughts. Only us .

Eftersom sorgen är ett tidvatten finns det stunder då sorgen kommer upp till ytan och sköljer över en med förvånansvärd styrka

Någon ropade på mig i drömmen och jag seker honom långt i fjärran bortom bergen.

Friheten att tänka, att tänka fel och tänka sällan, friheten att själv välja min livsform, att välja mig själv

Solen skiner, det är varmt och vackert, jorden kunde vara en ljuvlig plats att leva på. Klockan elva idag förklarade England Tyskland krig.

Angus is amusing himself by ambushing the postman. Och aye, they may have taken his trouser snake addendums, but they cannae tak his freedom!!

Do not push me,” she warned in a shaky voice. “Och, but I will.” He shifted on his booted feet, pushed his hips harder against hers, until she felt a part of the wall. A part of him. “You lifted a blade to me, Katarina. I’m going to push you hard.

Och, Dani my darling, you're not giving me a single reason to wait for you to grow up. You're giving me a thousand reasons not to." It's Christian! I'm so glad it's him, not one of the other princes! I turn around in his arms and tip my head back. "Hi, Christian!" I beam at him. He's hotter than the other princes. I'm glad I got him. I'll take the others, too, but I want him first. "I want to grow up. Now. Hurry.

Böcker ska blänka som solar och gnistra som tomtebloss. Medan vi läser böckerna läser böckerna oss. Kan böckerna läsa människor? Det kan de förstås! Hur skulle de annars veta allting om oss?

Ni bygger utifrån , vi byggs inifrån och in. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi bygger inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in, sid 75

Vad jag vet är, att av sjuka föräldrar och sjuka lärare fostras ännu sjukare barn, tills det sjuka har blivit norm och det friska en skräckbild. Av ensamma föds ännu ensammare, av rädda ännu räddare (s. 144)

... du försöker leva riktigt men jag försöker leva rikt, det är som en äng där jag plockar här och där av hjärtans lust men du går rakt igenom och kommer ut på andra sidan med tomma händer därför att du inte har hittat just den blomman du ville ha.

One good song with a message can bring a point more deeply to more people than a thousand rallies.

It is said that one often meets one’s fate on the path one has taken to avoid it.

Inte konstigt att farfar fick en hjärtattack i sängen och dog. Antagligen vände han sig om en morgon och tog sig en ordentlig titt på sin fru.

Men saker och ting förändras när man dör - eftersom det i stort sett är det mest ensamma man kan göra, antar jag.

Hans axlar skakade. Han grät. Det kändes som om hjärtat skulle brista i mig när jag hörde honom vädja så där, när jag såg honom så blottad och sårbar.

Mitt ansikte är i hans händer och mina läppar är mot hans läppar och han kyssar mig och jag är syre och han behöver andas.

När sorgen är stor och vill förgöra en manniska så går de döda ur sina gravor för att hjälpa till.

Det finnes skydd mot nästan allt som är mot eld och skador genom storm och köld ja, räkna upp vad slag som tänkas kan. Men det finns inget skydd mot människan.

Reportern hade funnit sig i den ljusa världen och alltså var det meningslöst att prata med honom. Det fanns inga ord.

Att han varit rädd för GB-gubben och rabblat Alfonsramsor, att han börjat bygga med pärlor och att allt han ville var att ligga i hennes säng och läsa Bamse. Jag är så liten. Äntligen förstod han vad det betydde: Bär mej.

Jag kände, när jag låg där på bron, att jag var frisk och glad i varenda bit av mej, och varför behövde jag då vara vacker? Hela kroppen var ändå så lycklig så att det liksom bara skrattade i den.

One way to be sure you are not making the wrong decision, is to look vertically upwards

När hösten kommer blir landskapet så stilla att det nästan dånar av stillhet. Och sådana höstdagar kan man höra en och annan ensam fågel skrika i stillheten som om den ropade av sorg över något förlorat.

Han tar mina händer och trycker dem mot sitt bröst, vägleder mina fingrar när de vandrar nerför hans bröstkorg innan hans läppar möter mina igen och igen och igen och drogar mig till ett delirium jag aldrig vill lämna.

Ah, min dotter”, sa han. “Arton år och du har redan blivit anklagad för mord, hjälpt brottslingar och dödat fler än de flesta beskyddare kommer att göra under hela sitt liv.

Vet du att när jag var liten så kallade de andra föräldrarna på dagis dig för "vargmamma", för alla var rädda för dig. Och alla mina kompisar ville ha en mamma som du.

Av - att vara till; att känna min syn försvagad av ett öga, min hörsel förslöad av ett öra, och min tanke, min luftiga ljusa tanke bunden i fettslyngors labyrinter. Du har ju sett en hjärna... vilka krokvägar, vilka krypvägar...

Jag tar hans ansikte mellan händerna, ställer mig på tå och kysser honom. Hans läppar är 2 kuddar, så mjuka, så sköna. "Jag älskar dig." Han ser mig i ögonen och ser på min mun och hans röst är en hes viskning. "Gör du?" "Absolut".

Det är underligt hur livet fungerar: man vill ha något och man väntar och väntar och det känns som en evighet. Sedan händer det och allt är över och det enda man vill är att krypa tillbaka in i den där stunden innan allt förändrades.

The master says it's a glorious thing to die for the Faith and Dad says it's a glorious thing to die for Ireland and I wonder if there's anyone in the world who would like us to live. My brothers are dead and my sister is dead and I wonder if they died for Ireland or the Faith. Dad says they were too young to die for anything. Mam says it was disease and starvation and him never having a job. Dad says, Och, Angela, puts on his cap and goes for a long walk

Döden gör livet meningslöst för att allt vi någonsin har strävat efter upphör med den, och den gör livet meningsfullt för att dess närvaro gör det lilla vi har av det omistligt, gör varje ögonblick dyrbart.

[...] och det var snarare det som gjorde honom desperat, att han insåg att det gick att gå vidare, att det inte var något av det som hade varit så stort som var stort nog att han skulle minnas det på riktigt [...]

Alla är inte sanna nog för att höra sanningen, det är det sorgliga. Den kunde vara en bro mellan människa och människa - så länge den är frivillig, ja - så länge den ges som en gåva och tas emot som en gåva. Är det inte underligt att allting mister sitt värde så fort det upphör att vara en gåva - till och med sanningen?

Hoppet är en parasit på människokroppen, och lever i fullskalig symbios med människohjärtat. Det räcker inte att sätta tvångströja på det och spärra in det i mörka skrymslen. [---] Näringstillförseln måste strypas helt.

Kanske får vi bara den tid som tilldelats oss på jorden. Därför ser jag det ännu tydligare nu: Jobba inte för mycket. Låt inte känslorna stanna i bröstet. Prata. Bråka aldrig om pengar. Våga säga nej. Våga säga ja. Paradiset kan vara en plats på jorden.

The sexy Fae prince flashed them asmile that was pure devilish charm, sexy and playful and mischievous, briefly catching the tip of his tongue between white teeth, before his lips curved, dark eyes sparking gold. Gabby groaned. She choked on it hastily, camouflaging it with a dry little cough. Her own private stash of eye candy had just been made available for public consumption and she didn't like it one bit. Apparently she wasn't the only one. "Are you thinking what I'm thinking. Dageus?" Drustan said irritably. "Och, aye," Dageus said darkly. "You liked him better invisible too?" "Och, aye." "Should I curse him again?" "Och, aye." Adam threw back his head and laughed, eyes sparkling with gold fire. "Bloody hell, it's good to be back," he purred.

Call it peace or call it treason, call it love or call it reason, but I ain't marching anymore.

The lack of stringent laws and the inefficient prosecution of perpetrators have made it increasingly difficult for victims and their families to get the justice they deserve.

I väntrummet sitter Britt-Marie kvar. Ensam. Inte ens kakaduan är kvar. Om Britt-Marie hade rest sig och gått så hade nog ingen kommit ihåg att hon varit där. Hon ser ut att tänka på det ett ögonblick. Sedan borstar hon något osynligt från kanten av bordet och rättar till ett veck i sin kjol, och sedan reser hon sig och går.

Increasingly, the girl child is becoming an endangered specie as pedophiles’ continue to roam free in our societies terrorizing the lives of our children and stripping them of all the joy and excitement that comes with childhood.

Vi har gått mot allt strängare övervakning - och den har inte gjort oss säkrare, som vi hoppades, utan ängsligare. Med vår skräck växer också impulsen att så omkring oss. Är det inte så: då ett vilt djur känner sig hotat och inte ser någon utväg att fly, går den till anfall. Då skräcken smyger sig över oss, finns det inget annat att göra än att hugga först. Det är svårt, när vi inte ens vet vartåt vi ska hugga... Men bättre förekomma en förekommas ( s. 105)

Första gången jag såg dig, vid Guvernören, hade jag inte varit och sett på fåglarna vid gränsen på många år. Men det var dem du påminde mig om. Du hoppade upp och du skrek något, och ditt hår höll på att lossna ur hästsvansen, och du var så snabb..." Han skakar på huvudet. "Som en blixt, och sedan var du borta. Precis som en fågel.

Drug cartels have taken the driver’s seat, training our young men and women on how best to self destruct, while the larger community watches on helplessly as these bands of renegades lead our people towards the path of self annihilation

Raped at age nine by a relative and pregnant at 14 Oprah Winfrey, like many others have experienced the wickedness and brutality of our society. Sadly, it’s an environment where blood lines no longer hold.

It is better to be hated for what you are than to be loved for something you are not.

I am constantly reminded that we are a products of the choices we make

Hon hade tackat Gud för att han hade gett henne Tom Sherbourne: för att han hade låtit honom födas, för att han hade låtit honom överleva kriget, för att han hade låtit ödets vindar blåsa iland honom på hennes strand, och för att hon hade varit den första person som han hade sett när han kom iland.

But our land is still troubled by men who have to hate. They twist away our freedom, and they twist away our fate. Fear is their weapon, and treason is their cry. We can stop them if we try.

Jag har saknat dig, min ängel. Det gick inte en enda dag utan att jag saknade dig i mitt liv. Det plågade mig så mycket att jag började tro att Hank hade brutit löftet och dödat dig. Jag såg ditt spöke överallt. Jag kunde inte glömma dig, och jag ville inte. Du hemsökte mig, men det var bättre än att förlora dig helt.

Med människor i en liten båt sker något sällsamt. Vad de upplever är att de känner sig ensamma. Vad de känner är att de är ensamma tillsammans, tillsammans med de andra i båten. Därför uppstår mellan människor i små båtar en tillfällig tillgivenhet. Man har ju bara varandra och djupa vatten är skrämmande och små båtar är mycket bräckliga. Var och en blir den andres livboj. Är inte du rädd så inte är jag det.

From New Delhi to New York, from Durban to Rio; women and girls are been hunted down by rapists, abused by pedophiles and emotionally decapitated by a society that is becoming increasingly hostile to the womenfolk

Är du säker på att du blir lycklig av att vara som alla andra?" En tyst viskning; hans andedräkt mot mitt öra och min hals, hans mun som nuddar min hud. Och då tänker jag att jag kanske redan är död. Kanske bet hunden mig och jag blev slagen i huvudet och allt det här är bara en dröm - resten av världen har försvunnit. Bara han. Bara jag. Bara vi.

A planet without AIDS is possible, but to create that planet we must do away with the vestiges of the old planet where testing positive to the HIV virus effectively relegates an individual to the subclass of Human society

God isn't dead--he's just missing in action.

success is an enemy to the losers of the day

Everyone knew that girls who admitted to liking girls stopped being whatever they were before and became a cross between a lumberjack and a punk-goth-anarchist. - Adena Galinksy, USA (p. 38)

De har ljugit om allt - om stängslet, om de ogiltigas existens och dessutom om en miljon andra saker. De har sagt att razziorna görs för vår egen säkerhets skull. De har sagt att kontrollanternas enda intresse är att bevara lugn och ordning. De har sagt att kärlek är en sjukdom. De har sagt att man dör av den till slut. För allra första gången inser jag att också det måste vara en lögn.

In the absence of a global tracking system to effectively track pedophiles and checkmate their activities, the door will continue to remain open to these group of people who sneak into Facebook, connect with us on Twitter and show the world how they violated and infected our children on YouTube.

A complex world of intrigues and power play among couples has combined to deny young people the love and attention they truly deserve, more and more teenagers are leaving home to peer up with bad influence which eventually lands them in jail for the lucky ones and six feet under for the not so lucky.

Det som binder henne och det som också binder honom är ögonblickets skönhet. Ingenting är ju så vackert som de första ensamma minuterna med någon som skulle kunna älska en och någon man själv skulle kunna älska. Det finns ingenting så tyst som de minuterna, ingenting så mättat med ljuv förväntan. För de få minuterna är det som man älskar, inte för de många som följer. Aldrig mer, vet de, skall något så vackert hända dem. Gladare skall de kanske bli, hetare också och oändligt nöjda med sina egna kroppar och varandras. Men aldrig mer skall det bli så vackert.

Dom höll varandras händer. Dom hade samma svarta hårfärg. Dom sprang i takt med varandra fast den ena sprang med knäna högt som en gasell (Laide) och den andra sprang som om han inte ville att kroppen skulle lämna marken (Samuel). Det finns få saker som är så svåra som att springa och hålla varandras händer och jag minns att när jag säg det så tänkte jag: Okej. Dom kanske är menade för varandra. Det kanske bara är att acceptera. Jag kanske har haft fel.

Jag skriver inte för alla Jag skriver för dej Du som fyller huvudet med drömmar och fantasi Och som krockar med verklighetens lyktstolpar om och om igen Jag skriver för dej Du som tänker på livet, hur det är och hur det kunde vara Du som tänker på döden Jag skriver för dej Du som gör listor med viktiga saker Du som försöker förstå hur allt hänger ihop Du som funderar på tiden vi lever i Och varför världen ser ut som den gör Och på hur allt ska bli och hur allt skulle kunna vara Jag skriver för dej Du som vet att du inte är som de andra Och för dej, du som känner igen dej Jag skriver för dej Du som gråter i nattsvart hopplöshet Och för dej Du som skrattar, Som vet att världen är vacker Och att livet är ett spännande äventyr Jag skriver inte för alla Jag skriver för dej

A father can tell. Gregor's a good lad. A bright, fresh-air mind. Always helps his mother around the house without being asked, but he's a wee bit ..." The man paused as though he couldn't find the correct word. "Artistic. T'chut. Do ye know what I mean by that?" Mungo gave a small nod. He wasn't sure if what the man meant, and what he understood, were the same thing. "Forgive me if I've read you wrong, David. But would I be right in thinking ye are a wee bit artistic yourself?" Calum didn't wait for an answer. "See, I know lots of men would be bothered by that. But I have no problem with ye if you are. I'm just saying ... Och, well, I dunno. I say the wrong thing sometimes.

Älskade Lillebror, vad är det som har hänt", sa hon och slog armarna om honom. "Krister har kastat sten på mej", sa Lillebror argt. "Nej, vet nån vad", sa mamma, "en sån elak pojke! Varför kom du inte in och sa till mej?" Lillebror ryckte på axlarna. "Vad skulle det vara bra för? Du kan ju inte kasta sten. Du skulle inte kunna pricka rätt på en lagårdsvägg ens en gång." "Å, din lilla dumbom", sa mamma. "Inte tror du väl att jag tänkte kasta sten på Krister heller!" "Vad skulle du annars kasta", undrade Lillebror. "Det finns inget annat, åtminstone inget som är lika bra.

His deep voice drifted to her through the crowd of women. “…my lady when she returns. Och, there ye are, Blossom,” Faolán grinned, standing up and taking her hand so she could ease back into the restaurant booth. “These lasses were just asking if I was a stripper. I told them I doona think so,” he said, his face clouded with uncertainty. “I’m not, am I?” The inquisitive lasses in question flushed scarlet and scattered to the four corners of the room at the murderous look on Colleen’s face. “No, you’re not, but I guess I can see how they’d think that,” she muttered darkly. “What you are is a freaking estrogen magnet.

Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten. Jag är en del av alltets stora kraft, en ensam värld inom miljoner världar, en första gradens stjärna lik som slocknar sist. Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till! Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror och höra nattens tysta flod och stå på berget under solen. Jag går på sol, jag står på sol, jag vet av ingenting annat än sol. Tid - förvandlerska, tid - förstörerska, tid - förtrollerska kommer du med nya ränker, tusen lister för att bjuda mig en tillvaro som ett litet frö, som en ringlad orm, som en klippa i havet? Tid - du mörderska - vik ifrån mig! Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig honung upp till randen och hon säger: en gång slockna alla stjärnor, men de lysa alltid utan skräck.

- Människor är inte så små som man tror. Och inte så stora. Felet med att ha makten som bedömningsgrund och inte handlingarna är att nästan alla friskriver sig då, var och en hittar sin maktlöshet när de behöver den. För alla är maktlösa inför någon, och något. Alla har ett skikt av maktlöshet i sig, i sin upplevelse av sig själva i tillvaron, som de då använder. Och därför ser världen ut som den gör. Alla har en glipa i sin makt, även när de vet att de har makt och ansvar, som de kan utnyttja för att förstå varför de måste handla som de gör. Moralen börjar hos individen. Man måste kräva den av alla. De som har makt föddes maktlösa och denna känsla är den som består i dem hela livet, särskilt i de stunder då de handlar fel. Då minns de att de blev mobbade på skolgården och slagen av pappa och inser att allt är någon annans fel även nu.

Tror du inte jag förstår? Den hopplösa drömmen om att vara. Inte verka utan vara. I varje ögonblick medveten, vaksam. Och samtidigt avgrunden mellan vad du är inför andra och vad du är inför dig själv. Svindelkänslan och den ständiga hungern att äntligen få bli avslöjad. Att få bli genomskådad, reducerad, kanske till och med utplånad. Varje tonfall en lögn, varje gest en förfalskning, varje leende en grimas. Ta livet av sig? Nej då, det är för otäckt. Det gör man inte. Men man kan bli orörlig, man kan bli tyst. Då ljuger man åtminstone inte. Man kan stänga in sig, skärma av. Då behöver man inte spela några roller, visa några ansikten, göra några falska gester – tror man. Men ser du, verkligheten jävlas. Ditt gömställe, det är inte tillräckligt tätt. Överallt sipprar det in livsyttringar. Du tvingas reagera. Det är ingen som frågar efter om det är äkta eller oäkta, om du är sann eller förljugen. Det är bara på teatern som sådant är en fråga av vikt. Knappt där heller för den delen. Jag förstår dig, Elisabet. Jag förstår att du tiger, jag förstår att du är orörlig, att du har satt viljelösheten i ett fantastiskt system. Jag förstår och jag beundrar. Jag tycker att du ska hålla på med den rollen tills den är färdigspelad, tills den inte längre är intressant. Då kan du ju lämna den, precis som du undan för undan lämnar alla dina andra roller.

Varför skall kärleken vara trollguldet, som andra dagen blir vissna löv, eller smuts, eller ölsupa? Ur människornas längtan efter kärlek har ju hela den sidan av kulturen spirat upp, som icke direkt syftar till hungerns stillande eller försvar mot fiender. Vårt skönhetssinne har ingen annan källa. All konst, all dikt, all musik har druckit ur den. Den tarvligaste moderna historiemålning likaväl som Rafaels madonnor och Steinlens små parisiska arbeterskor, "Dödens ängel" likaväl som Höga visan och Buch der Lieder, koralen och Wienervalsen, ja varje gipsornament på det tarvliga hus där jag bor, varje figur i tapeten, formen på porslinsvasen där och mönstret i min halsduk, allt som vill pryda och försköna, det må nu lyckas eller misslyckas, stammar därifrån, fast på mycket långa omvägar ibland. Och det är intet nattligt hugskott av mig, utan bevisat hundra gånger. Men den källan heter icke kärleken, utan den heter: drömmen om kärlek. Och å andra sidan är allt, som står i samband med drömmens fullbordan, med driftens tillfredsställelse, och som följer av den, inför vår djupaste instinkt något oskönt och oanständigt. Detta kan icke bevisas, det är bara en känsla: min känsla, och jag tror egentligen allas. Människorna behandla alltid varandras kärlekshistorier som något lågt eller komiskt och göra ofta icke ens undantag för sina egna.

Have you heard the songs they sing here in Kilanga?” he asked. “They’re very worshipful. It’s a grand way to begin a church service, singing a Congolese hymn to the rainfall on the seed yams. It’s quite easy to move from there to the parable of the mustard seed. Many parts of the Bible make good sense here, if only you change a few words.” He laughed. “And a lot of whole chapters, sure, you just have to throw away.” “Well, it’s every bit God’s word, isn’t it?” Leah said. “God’s word, brought to you by a crew of romantic idealists in a harsh desert culture eons ago, followed by a chain of translators two thousand years long." Leah stared at him. “Darling, did you think God wrote it all down in the English of King James himself?” “No, I guess not.” “Think of all the duties that were perfectly obvious to Paul or Matthew in that old Arabian desert that are pure nonsense to us now. All that foot washing, for example. Was it really for God’s glory, or just to keep the sand out of the house?” Leah sat narrow-eyed in her chair, for once stumped for the correct answer. “Oh, and the camel. Was it a camel that could pass through the eye of a needle more easily than a rich man? Or a coarse piece of yarn? The Hebrew words are the same, but which one did they mean? If it’s a camel, the rich man might as well not even try. But if it’s the yarn, he might well succeed with a lot of effort, you see?” He leaned forward toward Leah with his hands on his knees. “Och, I shouldn’t be messing about with your thinking this way, with your father out in the garden. But I’ll tell you a secret. “When I want to take God at his word exactly, I take a peep out the window at His Creation. Because that, darling, He makes fresh for us every day, without a lot of dubious middle managers.

Kärlek kan man inte samla i lador. Finns det en del av Jesus i vartenda massfabricerat krucifix? Alla offer som vi inte själva mördar eller spärrar in är inbillade offer. Och F. sa: Jag bär mitt hjärta som en krona. Så försvann de, de spetälskevita metoperna och trygliferna och alla de andra snirkliga namnen som står för renhet; bleka tempel och förfallna altaren försvann under den scharlakansröda glasyren. Det ursprungligaste i en människas natur är ofta det som är det mest desperata. Således påtvingas världen nya system av människor som helt enkelt inte står ut med att leva med det som är. Det enda som betyder något för en skapare är att hans system är unikt. Mitt hat till smärtan är nåt så extra kolossalt fantastisk, mycket viktigare än ditt hat till smärtan, men min kropp är så mycket mera central, jag är smärtans Moskva, du är bara en väderstation på landet. Var med mig, religiösa amuletter av alla slag, ni smo hänger i silverkedjor, ni som sitter fastmålade på underkläder med en säkerhetsnål, ni som gömmer er i svart brösthår, ni som löper som spårvagnshjul i springan mellan gamla lyckliga kvinnors bröst, ni som av misstag pressas in i skinnet när någon älskar, ni som fingras som mynt och på vilka man letar efter silverstäplar, ni som har kommit bort bland kläderna för kelande femtonåringar, ni som stoppas i mun medan man tänker, ni mycket dyrbara som bara spinkiga små flickebarn för lov att bära, ni som hänger i skärpkammare tillsammans med uppknutna slipsar, ni som blir kyssta för att bringa tur, ni som rycks från halsen i vredesmod, ni som är pressade, ni som är graverade, ni som blir lagda på spårvägsspår för att få en ny och lustig form, ni som sitter fast i innerklädseln i taxitak... Vi ljuger alla dröm efter dröm i varandras armar. Morgon efter morgon finner vintern mig ensam bland slitna löv med fruset snor och frusna tårar i ögonbrynnen.