â
Helena: Ăr du ledsen för at du har blivit gammal, Isak?
Isak: Nej. Det verkar som om allting blir vÀrre. VÀrre vÀder, vÀrre mÀnskor, vÀrre maskiner, vÀrre krig. GrÀnserna sprÀngs och allt det outsÀgliga breder ut sig och kan aldrig mere hejdas. DÄ Àr det gott att vara död.
Helena: Du er en ruskig gammal vÀrdsfötaktare, Isak, det har du alltid varit. Jag tror inte alls som du.
Isak: Nej, nej, gudskelov för det.
Helena: Det hindrar inte att jag vill grÄta. Tycker du det Àr otrevligt om jag grÄter en liten stund. (Jon försökar grÄta.) Nej, min sjÀl det gÄr inte. Det blir ingenting. Jag fÄr lov att drikka litet mer konjak.
â
â