â
fron wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Azita_Gh...
Azita Ghahreman föddes i Iran. Efter att ha utbildat sig till lĂ€rare studerade hon sprĂ„k, litteratur och mytologi. Hon har haft uppdrag i FN och arbetat för organisationen âlĂ€kare utan grĂ€nserâ.Sedan 2006 bor hon i Malmö. Hon Ă€r medlem i Författarcentrum syd.
Författarskap [redigera]
Azita Ghahreman debuterade som poet 1990. Hennes första bok Avazhaaye havva (Evas sÄnger) blev mycket uppmÀrksammad i iranska media. Tandishaaye paeezi (höstens skulpturer) kom ut 1996. Den tredje diktsamlingen Faramooshi aine sadei daarad (glömskan har en enkel ceremoni) 2002 blev nominerad till Ärets bÀsta diktsamling och fick bra kritik i iransk press.
Hennes dikter Àr översatta till franska, hollÀndska, engelska, tyska, arabiska, makedonska, kinesiska,albanska, danska och svenska. Förutom i Iran har hon haft föredrag och poesiupplÀsningar i Sverige, Holland, Tyskland, Makedonien, Albanien, England och Frankrike.
Analys av författarskapet [redigera]
Dikterna handlar om mÀnniskans möte med det ofrÄnkomliga och det som uppstÄr i varje kontakt med tingen och skeenden runtomkring oss. I hennes tidigare dikter finns spÄr av sorg över en förlorad barndom i ett religiöst land, som sÀtter mÄnga förbud. I senare dikter ser man en mognare hÄllning till vÀrlden och sprÄket. HÀr upptÀcker poeten mÀnniskans begrÀnsningar och försöker komma underfund med Ängestens drivande kraft. Genom skapandet försöker hon göra sig fri frÄn förutbestÀmda, förutfattade meningar om rÀtt och fel. I de dikter som har skrivits efter 2000 mÀrks en lekfull poet som behÀrskar orden, sprÄket och historien. Filosofiska och mytologiska studier gör sig pÄminda som en sorts nyupptÀckt av sprÄket och ett nytt sÀtt att se pÄ vÀrlden. Poeten möter en bitter verklighet med en kÀnsla av ironi och filosofisk beundran över stora och smÄ hÀndelser. Det vore fel att betrakta Ghahreman som en politisk poet. Hennes dikter kan betecknas som universella, samtidigt som de karakteriserar en iransk kvinnas liv och öde. I de senare dikterna finns dikter av erotisk karaktÀr. Det Àr fÄ iranska kvinnor som har vÄgat skriva erotiska dikter sÄ öppet och starkt. Hennes dikter ingÄr i en tusenÄrig tradition av persisk litteratur.
Bibliografi
â
â