Av Love Quotes

Han var en man av svart och vitt. Och hon var färg. All hans färg

And her lips: so inviting, bathed in shimmering wet, dark red gloss. They were meant for only two things, kissing and making love to your cock.

I never meant for it to go the way it did. I swear. I just wanted to talk to someone. I didn’t mean to fall in love.

Kärleken är inte störst eller renast, den blir aldrig en perfekt blandning, bara en oren vätska. Man borde lukta på den innan man smakar. Men risken är att man ändå inte märker att den är giftig.

I don't believe love or sexual pleasure is a zero-sum game.

Han är hennes Amerika. Det var allt jag kunde tänka. Det är så det ska vara. Kärlek ska vara som en stor, okänd kontinent. Man landstiger, och sen vill man ägna resten av sitt liv åt att bygga bo och slakta ursprungsbefolkningen.

all of Scripture is about Bet Av—“The Father’s House.” God longs for every human being to come into His house and to know His love and care. It is only when we find our place in His family that we find joy and peace and salvation.

Vi er ikke annet enn tønner fulle av varme, halvråtne innvoller, og derfor har vi alltid vanskeligheter med følelsene våre. Å være forelsket er ingen kunst. Kunsten består i å unngå å gå i oppløsning. En lort har ingen ambisjoner i retning av å vokse og holde seg levende. På dette punktet er vi langt uheldigere stillet enn våre eksrementer. Ved å tviholde så frenetisk på kravet om å bestå i vår nåværende tilstand, utsetter vi oss selv for de utroligste pinsler.

Have you ever experienced spring...from the wrong side?” she slowly asked. “I mean...have you ever felt how malicious spring can be toward someone in pain? In the morning, early, early in the morning, birds start singing. Just a single one at first, while it's still night. You can hear it celebrating out there; the night is mother-of-pearl and blood. And the silence whispers, it whispers and buzzes of love and happiness; only it's not for you. There's sparkle and whistle in a bird's voice, but also crying. It is so beautiful and it feels like a burning scorn to your loneliness. Everything beautiful is sometimes horrible. Spring has almost always been horrible for me. As a rule I can only stand it when it rains. I like fall the best. There's something cool and soothing about it. Fall is the best time for the lonely.

Jag överdrev när jag sa att jag trodde att du hatade det jag spelade. Det jag menade var att jag trodde att du hatade mig. Jag hoppades att du skulle övertyga mig om motsatsen - och det gjorde du, tillfälligt. Varför kommer jag inte tro på det imorgon? - Call Me By Your Name, svensk översättning av Peter Samuelsson. Originalförfattare André Aciman.

Men jeg innser klart at dette gode er svært vanskelig å gjenvinne; svakhet og lang erfaring har gitt oss en mer kresen og nøyeregnende smak. Vi forlanger mer samtidig som vi har mindre å tilby; vi vil ha flere valgmuligheter, når vi selv minst fortjener å bli valgt. Fordi vi vet at i er slik, blir vi mindre dristige og mer mistroiske, og i betraktning av vår egen og deres tilstand, er det ikke noe som kan forsikre oss om at vi er elsket.

That is what makes us love beautiful things: they have a perennial appeal, and hearing about them a second and third time can be even better than the first. The first time you hear it but not all of it. When you hear it again you savor every detail. Thus, when Avraham David spoke about our Master, the distinguished Av Beit Din, he would go on and on about things we already knew, but both the speaker and the listener felt as if they were only now hearing the real gist of it for the first time.

This is not the sound of a new man Or a crispy realization It's the sound of the unlocking and the lift away Your love will be Safe with me förlåt goodreads, vet att detta är en hemsida om författare och deras böcker, och låtskrivare klassas inte som författare på det sättet. MEN hade man funnit texter från några av Bon ivers låtar mellan ett par sidor i en bok hade man nog kunnat tro att det var poesi, och justin vernon var en poet. hoppas därför att det inte är olagligt att jag delar en rad från en sång, den har hjälpt mig så himla mycket.

Och när man sedan håller på att köpa tärnad cantaloupemelon på Sjunde Avenyn råkar man få syn på Nick Dunne, och pang, där är någon som känner en, någon som känner igen en. Och det gäller er båda två. Ni tycker båda att precis samma saker är värda att minnas. (Fast bara en oliv.) Ni har samma rytm. Klick. Ni känner helt enkelt varandra. Och plötsligt ser du hur ni läser i sängen och våfflor på söndagar och hur ni skrattar åt ingenting och hans mun mot din. Och det är så bortom okej att man förstår att man aldrig mer kan nöja sig med det som bara är okej. Så fort gick det. Man tänker: Jaha, här är resten av mitt liv. Äntligen är det här.

För när man är med henne är det alltid söndag morgon. Och det enda jag är bättre än henne på är att jag klarar sömnbrist bättre än hon gör. Förstår du? Jag parkerar på fel parkeringsplats när jag är trött, men hon kör till fel jobb när hon är det. När jag har haft en jobbig natt hittar hon osten i frysen, när hon har haft en jobbig natt hittar jag kylskåpet i källarförrådet. Hon är bättre på precis allt annat, men när du var nyfödd märkte vi att det här var en sån sak som jag var mer funktionell med än hon. Den enda saken. Så vi måste ge henne det, du och jag. Av alla saker som hon gör för oss varje dag så måste vi ge henne det här. Vi måste låta henne sova inatt så att hon kan vara alla våra söndagsmorgnar när hon vaknar.

En händelse utmärker sig. En gång när vi var ute tillsammans hade Marit på sig en ullig rosa tröja som fällde som en collie om våren. Jag måste ha hållit henne tätt intill mig när vi sa godnatt, för nästa morgon upptäckte jag att tröjan hade luddat av sig på min jacka som nästan var alldeles skär. Under den halvtimme som det tog mig att få bort luddet vällde det upp en överväldigande känsla av ömhet inom mig, den sortens ömhet som uppslukar en helt och hållet och gör kroppen svag. Om jag fick veta att jag bara kunde spara en enda minnesbild ur livet och att alla de andra måste försvinna, skulle jag välja denna, inte så mycket av romantiskt nostalgiska skäl utan för att händelsen markerade ett betydelsefullt ögonblick i livet. Den pekade framåt mot vårt giftermål, mot de två barn vi skulle få tillsammans, det hem vi skapade och den glädje och sorg vi skulle dela. Jag tänker mig far sitta på sängkanten eller på en stol i ett litet rum med jackan i knäet. När han tar de som troligen var angoraludd mellan tummen och pekfingret och kastar det i en papperskorg eller samlar ihop det till en boll att slänga senare, förstår han att han är förälskad. Det händer inte medan han tittar på den unga kvinnan eller kysser henne, inte ens när han senare den kvällen ligger i sängen och tänker på henne. Det händer följande morgon, när han upptäcker att hennes tröja har blandat sig med hans jacka. Tillsammans blir plaggen drivkraften i en metafor som jag anar att far bara upplevde subliminalt. Dolt bakom den "nästan skära" jackan finns löftet om två passionerade kroppar, den ena inuti den andra. Som gammal minns han intensiteten i sina känslor och förstår att saker och ting tog en ny vändning i det ögonblicket. Jag tror att det fanns mycket som far ångrade, mer eller mindre med rätta, men inte den halvtimme som han tillbringade med en luddig jacka ensam i sitt rum i Oslo. (180-181)

Din kropp skriker efter mig.” ”Av förfäran, förmodligen.

Hjertet er ikke av glass," sa hun, "hjertet er en muskel, det er en robust rakker.

Jeg skal carpe skiten Ut av denne diemen Og kjenne meg glad Inni margen av meg

Senare när jag står vid busshållplatsen tar vinden tag i mitt hår och jag upptäcker att tusentals partiklar av dig har kastat sig in bland slingorna. Jag måste ta stöd mot den äldre kvinnan framför mig för den oväntad atombomben av ditt nackparti gör mig bokstavligt talat knäsvag.

It is natural law that all living things decay, erode, move from a state of order to disorder. You’re conceived, you’re born, you live and then, you die. Somewhere in that in-between though, love happens. And if you’re lucky, true love.

love and I, we have an understanding. It doesn’t bother me and just like Obama, I pretend it doesn’t exist,

You’re conceived, you’re born, you live and then, you die. Somewhere in that in-between though, love happens. And if you’re lucky, true love.

Men jag, jag såg henne egentligen först nu. Nu först såg jag, att det stod en kvinna i mitt rum, en kvinna med hjärtat överfullt av lust och elände, en ung kvinnoblomma med doft av kärlek omkring sig och med blygselrodnad över att doften var så mäktig och stark. Jag kände att jag bleknade.

Love me two times, baby mens jeg knuser koppene og kaster lp-ene ut vinduet mens ropene dine ikke treffer meg men fragmenteres og setter seg i veggene og overdøves av glass av plast og stål og rør som splintres når jeg sparker tv-apparatet ned fra benken og løper mot deg mot døren med knasende tenner og knyttede hender og du roter til håret mitt og sier at av og til er så liten at du kunne ha gjemt meg i lommen og spasert av gårde, vet du det?

Tenk deg alle menneskene man møter i løpet av livet. Det er så mange. De kommer inn som bølger, renner inn og ut med tidevannet. Noen bølger en mye større og gjør større inntrykk enn andre. Noen ganger fører bølgene med seg ting dypt nede fra havbunnen, ting som de siden etterlater seg på stranden. Avtrykk mot sandkornene som beviser at bølgene en gang har vært der, lenge etter at tidevannet har trukket seg tilbake.

Bare fordi vi ikke endte opp på den samme bølgen, betyr det ikke at vi ikke er del av det samme havet.

Vi er alle bare mennesker som av og til gjør dårlige ting. Ingen er bare dårlige, og ingen er bare gode. Noen er bare nødt til å jobbe hardere med å undertrykket det dårlige.

The Collapse of Society 21Look how the once faithful city has become as unfaithful as a prostitute! She who was once the “Center of Justice,” where righteousness made its home, is now the dwelling place of murderers!ap 22She was once like sterling silver, now only mixture; once so pure, now diluted like watered-down wine.aq 23Your rulers are rebellious and companions of crooks. They are self-centered racketeers who love a bribe and who chase after payoffs. They don’t defend the fatherless or consider the rights of a helpless widow. 24Therefore, here is what the Sovereign One decrees, the Lord God of Angel Armies, the Mighty One of Israel: “Ah,ar I will get relief from my adversaries and avenge myself on my foes!as 25I will bring my fiery hand upon you and burn you and purify you into something clean.”at God Promises Deliverers 26“I will restore deliverers as in former times and your wise counselors as at the beginning.au Only then will you be called the Righteous City and the Faithful City!”av 27Yes, Zion will be redeemed with justice and her repentant converts with righteousness.aw 28There will be a shattering of rebels and sinners together, and those who forsake the Lord will be consumed. 29You will reap shame from the idols you once delighted in and you will be humiliated by your cultic sacred groves,ax where you chose to worship. 30You will be like an oak tree with faded, fallen leaves and like a withered, waterless garden. 31The “powerful elite” will become like kindling and their evil deeds like sparks—both will burn together and no one will be able to put out the fire. a 1:1 Or “prophecy.

Två människor som älskat varandra tillräckligt länge tycks sluta röra vid varandra medvetet, det blir något instinktivt, när de möts mellan hallen och köket hittar deras kroppar bara varandra. När de går ut genom en dörr landar hennes hand i hans som av misstag. Små kollisioner, varje dag, hela tiden.